SV
Manju Jatta (f. 1990, Helsingborg) är konstnär verksam i Stockholm och Helsingborg. Hans praktik rör sig i skärningspunkten mellan historia, ritual och materialitet, med ett genomgående fokus på svarthet och svenskhet — och på de berättelser som systematiskt lämnats utanför det nordiska kulturminnet.
Jattas arbete utgår från pigmentets dubbla logik: indigo och cyanotyp är tekniker men också argument. Spektrumet mellan blått och svart bär en etymologisk laddning — det fornnordiska blár betecknar både blått och svart — och Jatta utnyttjar denna tvetydighet som ett konsthistoriskt och politiskt instrument. I verksserien Painting Blue Til Black (2024) byggs bilden upp av konstnärens egna fingeravtryck i indigo, ett pointillistiskt och indexikalt märkande som placerar den levda kroppen i centrum för det abstrakta verket. Pigmentet förtätas och tränger mot svart, tränger tillbaka mot blått — rörelsen är aldrig avslutad. Arbetet knyter an till västafrikanska textila färgningstraditoner samtidigt som det svarar mot abstrakt måleri som form för att förhandla kroppslighet bortom det antropomorfa.
Bernstenen är en återkommande symbol i Jattas tänkande: det som sårar, det som läker, det som kan kapsla in ett minne och föra det genom tid och rum. Den bär in i hans arkivpraktik. I det pågående projektet Tropical Club dokumenterar Jatta en nattklubb på Gåsebäck i Helsingborg verksam under 1990-talet — en central plats för stadens afrosvenska gemenskap, idag frånvarande i det officiella kulturminnet. Genom fotografier, affischer, berättelser och video arbetar Jatta med arkivet som konstnärlig metod: att ge form åt det som inte dokumenterats är inte restaurering utan en aktiv historieskrivning.
Jatta är utbildad vid Konstfack (BFA) och Kungliga Konsthögskolan (MFA). Han är kulturstipendiaten i Helsingborg 2022.
EN
Manju Jatta (b. 1990, Helsingborg) is an artist based in Stockholm and Helsingborg. His practice operates at the intersection of history, ritual, and materiality, with a sustained focus on Blackness and Swedishness — and on the narratives systematically excluded from Nordic cultural memory.
Jatta's work departs from the dual logic of pigment: indigo and cyanotype are techniques, but also arguments. The spectrum between blue and black carries an etymological charge — the Old Norse blár denotes both blue and black simultaneously — and Jatta mobilises this ambiguity as both an art-historical and political instrument. In the series Painting Blue Til Black (2024), the image is built from the artist's own fingerprints in indigo, a pointillist and indexical act of marking that places the lived body at the centre of the abstract work. The pigment densifies, pressing toward black, receding toward blue — the movement is never resolved. The work draws on West African textile dyeing traditions while engaging with abstraction as a formal mode for negotiating corporeality beyond the anthropomorphic.
Amber functions as a recurring figure in Jatta's thinking: that which wounds, that which heals, that which can encapsulate a memory and carry it across time and space. It opens into his archival practice. In the ongoing project Tropical Club, Jatta documents a nightclub on Gåsebäck in Helsingborg active during the 1990s — a vital site for the city's Afro-Swedish community, today absent from the official cultural record. Working with photographs, posters, testimonies, and video, Jatta treats the archive as artistic method: to give form to what has not been documented is not restoration, but an act of active historiography.
Jatta holds a BFA from Konstfack and an MFA from the Royal Institute of Art (Kungliga Konsthögskolan). He is a recipient of the City of Helsingborg Cultural Grant (2022).